Medlemsinfo/Styrelsen/Stadgar



Snapphanebygdens Western Ryttare (SbWR)


SbWR bildades 1994 av 15 entusiaster. Vårt upptagningsområde är hela nordöstra Skåne

SbWR erbjuder clinics (träningar) med etablerade westerntränare för såväl erfarna ryttare som nybörjare. Vi anordnar också större och mindre tävlingar. Vi arrangerar även andra aktiviteter, såsom föreläsningar om aktuella ämnen inom området, läger m.m. Vi har även aktiviteter för icke ridande så hela familjen är välkommen. Vill du komma i kontakt med någon i styrelsen? Mejla styrelsen@sbwr.se.


Medlemsavgift 2018

Senior: 260 kr

Junior (t.o.m. det år man fyller  19 år):  150 kr

Junior boende på samma adress som senior: 75 kr


Medlem blir du genom att sätta in medlemsavgiften på vårt bankgiro nr 5585-5886. Medlemskortet skickas ut inom kort efter att betalningen är gjord och du har mailat styresen för att meddela detta.

Medlemskort gör att du får bl.a. förmånligt delta i klubbens olika aktiviteter, vår klubbinfo samt veta mer om vad som händer inom westernridning i Sverige.


Vi hälsar både nya och gamla medlemmar välkomna!

 

BANKGIRONUMMER

5585-5886

Swish

123 603 51 17

Glöm inte skriva dina uppgifter på betalningsavin eller Internet. Mejla gärna oss dina uppgifter också då det inte är lätt att få plats med all informationen på inbetalningen. Och på så vi får vi din mejladress.

Glöm inte att ange födelseår (juniorer) när ni betalar in medlemsavgiften. Det är viktigt för rapporteringen till WRAS

 


Välkommen att kontakta oss: styrelsen@sbwr.se






Styrelsen

 


Ordförande

Zeta Lång

0733-469293

zeta@sbwr.se


Vice ordförande

Janet Brunnström

0768-070333

janet@sbwr.se

Kassör

Carin Lindeberg

0709-696739

carin@sbwr.se



Sekreterare

Dorothy Candell

070-7725663

dorothy@sbwr.se


Ledamot

Laila Smith

0704-921454

laila@sbwr.se

Ledamot




Ledamot

Ellinor Petersson

073-4028382

ellinor@sbwr.se


Suppleant

Christel Dahre Nilsson

0451-19000

christel@sbwr.se

Suppleant

Ida Alriksson

0703-963388

ida@sbwr.se







Westernridning i allmänhet

Westernridningens historia har utvecklats från boskapsarbete till häst, främst i Nordamerika, med rötter långt tillbaka från bl.a. Spanien. Ridmoment, traditioner, utrustning och kläder, allt härstammar från den beridna boskapsherden, cowboyen.


Ridformen utvecklades så småningom till något som man kom att tävla i. I början var det mest cowboys som mätte sina kunskaper, färdigheter och hästar med varandra. I USA har sporten blivit mycket stor och årligen arrangeras en World-show där världens bästa ekipage tävlar i just westernridning. Även i Europa har westernridningen blivit så stor att ridformen blivit en konkurrent till den klassiska ridsporten. I Tyskland har EM i westernridning arrangerats sedan 1982.


I Sverige finns idag ett 50-tal westernklubbar spridda över hela landet, och antalet ökar ständigt. Alla klubbar är anslutna till Western Riders Association of Sweden (WRAS), vår centralorganisation. WRAS är i sin tur knuten till världsorganisationen FEWI, som är en systerorganisation till FEI – världsorganisationen för klassisk ridning.


Alla hästraser är välkomna inom westernridning och en vuxen ryttare kan även tävla ponny. De hästraser som lämpar sig bäst inom sporten är raserna American Quarter Horse och American Paint Horse, vilka är framavlade för ändamålet. Även araber anses av många passa alldeles utmärkt för westernridning.


Hästarna delas in i olika åldersklasser. Juniorhästar är hästar som är mellan tre till fem år gamla. På A- och B-tävling får de ridas på tränsbett eller hackamore. Seniorhästar är hästar som är sex år eller äldre. På A- och B-tävling ska de ridas på stångbett och endast med en hand.


Tävlingsgrenar

Halter

Hästen skall visas för hand i grimma och skall röra sig rakt med taktmässiga rörelse, samt ställas upp för granskning. Domaren undersöker varje häst individuellt och placerar den vackraste och mest korrekta hästen som etta i klassen. Handlerns sätt att visa upp hästen har stor betydelse för domarens helhetsintryck. Endast hästar av raserna American Quarter Horse och American Paint Horse visas i halter.

Showmanship at Halter

Hästen visas i grimma och grimskaft i ett enskilt mönster. Därefter ställs hästen upp för domarens granskning. I denna klass bedöms främst handlerns sätt att visa hästen samt hästens samarbetsvilja, skick m.m.

Western Pleasure

Hästen rids med lätt munkontakt och i samlad kontrollerad form utan synbara hjälper i båda varven på fyrkantsspåret. Man visar hästen i skritt, trav och galopp efter domarens begäran och alla deltagarna i klassen rider samtidigt. Här tittar domaren bl.a. på hästens lynne, gångarter och lydighet. Hästen skall ha en balanserad flytande rörelse och bära huvud och hals i en avspänd, naturlig position med rak överlinje och vara bekväm (= pleasure) för ryttaren att rida.

Western Horsemanship

Varje ryttare börjar med att rida ett enskilt mönster där 80% av bedömningen ligger. Därefter rider alla deltagarna samtidigt på fyrkantsspåret i "railwork" för bedömning. Man visar hästen i skritt, trav och galopp i båda varven. Här bedöms ryttarens ridskicklighet, hjälper, hållning och sits.

Western Riding

Man rider ett bestämt mönster som innehåller flera galoppombyten mellan koner och på rakt spår. Här bedöms hästens gångarter, galoppombyten, lyhördhet, uppförande och exakthet.

Reining

Denna gren kräver en mycket lydig, balanserad och smidig häst. Hästen skall ridas med ytterst lite eller inget motstånd alls. Ryttaren rider ett bestämt mönster, som innehåller små och stora volter i galopp och i olika tempo, galoppombyten, slidingstopps, ryggningar, spinns och rollbacks. Här bedöms hästen efter dess mjukhet och förmåga att utföra momenten snabbt och korrekt med kontrollerad fart.

Trail

På en trailbana passerar man många olika hinder som kan förekomma under en ritt i naturen. Här bedöms även transportsträckan mellan hindren samt hur lätt och villigt hästen uppträder. Man visar hästen i alla gångarterna och följande hinder kan ingå; öppna och stänga en grind från hästryggen, gå över en bro, rygga i en L-figur, rida över bommar, ta på och av en regnkappa på hästryggen, rida över en presenning m m.

Barrel Racing och Pole Bending

Detta är två av westernridningens tidsgrenar. I Barrel Race rids hästen i ett treklövermönster runt tre tunnor. Ryttaren väljer själv om hon/han vill börja med tunnan åt vänster eller höger. I Pole Bending rider man "slalom" mellan stolpar. Om man välter tunna eller stolpe får man tidstillägg. Man rider två heat och ekipaget med snabbaste sammanlagda tid vinner.

Dummy Roping och Dummy Stoping

Dessa båda är tidsgrenar där ryttaren kastar med lasso. Man kastar aldrig mot levande djur utan mot en "dummy", en låtsaskalv. Ryttaren får två försök. I Dummy Roping räknas träff runt dummyns hals och lassot måste sitta kvar där sträckt tills kastaren berört dummyn. I Dummy Stoping skall ryttaren fånga dummyn med lassot, göra en "dally" med minst ett varv runt sadelhornet och backa hästen så repet sträcks. Tidtagningen stoppas då repet är sträckt.

Working Cowhorse och Cutting

Detta är boskapsgrenar med levande djur. I Working Cowhorse rider man två omgångar. Först rids ett reiningmönster, sedan ska man föra en kalv i ett visst mönster. Man rider i ett högt tempo under kontroll. I Cutting skall ryttaren på 2½ min. skilja ett djur från övriga flocken och hästen skall sedan hindra denna att återvända. Att röra tyglarna eller "tappa" kalven ger minuspoäng.



 


Stadgar för förening, tillhörande

Western Riders Association of Sweden, WRAS.

 

1§ Uppgift, ändamål

Snapphanebygdens Western Ryttare har till sitt ändamål att verka för westernridningens främjande och utbredning.

 

2§ Verksamhetsområde

Föreningen har sitt säte i Hässleholm och tillhör Distrikt Syd

 

3§ Stadgar

Föreningsstadgarna beslutas av Förbundsstämman. Förslag till ändring av dessa stadgar skall föreläggas

Distriktsstyrelsen för eventuellt yttrande till Förbundsstyrelsen för behandling.

 

4§ Beslutande organ

Föreningens beslutande organ är föreningsstämma, extra föreningsstämma och föreningsstyrelse.

Föreningsstämman är föreningens högsta beslutande organ.

Föreningsstyrelsen får tillsätta särskilda organ för ledning av speciella verksamheter inom föreningsstyrelsens

arbetsområde.

 

5§ Verksamhets- och räkenskapsår

Föreningens verksamhets- och räkenskapsår skall vara kalenderår.

 

6§ Firmateckning

Föreningens firma tecknas av de styrelseledamöter styrelsen bestämmer, varav två i förening.

Kassör må erhålla teckningsrätt för bank- och plusgiro ensam.

 

7§ Skiljeklausul

Talan i tvist där parterna är enskild medlem, förening, distrikt eller förbundet får inte väckas vid allmän domstol. Sådan

tvist skall, utom i fall då annan särskild ordning är föreskriven i dessa stadgar eller i distrikts- och förbundsstadgar,

avgöras enligt lag om skiljemän

 

8§ Föreningsstämma

Ordinarie föreningsstämma hålls varje år senast fem (5) veckor före Distriktsstämman, på dag och plats som

Föreningsstyrelsen bestämmer.

Kallelse till Föreningsstämma utfärdas av Föreningsstyrelsen och skall senast fyra (4) veckor före stämman skriftligen

tillställas samtliga medlemmar samt Distriktstyrelsen.

Förslag till föredragningslista för stämman, verksamhets- och förvaltningsberättelse samt Föreningsstyrelsens förslag

(propositioner) och inkomna motioner till Föreningsstämman - vilka skall vara åtföljda av

Föreningsstyrelsens yttrande, skall senast två (2) veckor före Föreningsstämman sändas till röstberättigade

medlemmar.

 

9§ Förslag till ärenden att behandla på Föreningsstämman

Förslag till ärenden att behandla vid föreningsstämman, skall vara föreningsstyrelsen tillhanda senast fyra (4) veckor

före stämman. Rätt att inge förslag tillkommer Föreningsstyrelsen och föreningens

medlemmar.

 

10§ Sammansättning och beslutsmässighet

Föreningsstämman består av föreningens medlemmar. Varje medlem har en röst.

Föreningsstämman är beslutsmässig med det antal medlemmar, som efter kallelse i vederbörlig ordning, deltar i

Föreningsstämmans beslut. Röstberättigad medlem måste ha fyllt 16 år.

Röstning får inte ske genom fullmakt.

 

11§ Ärenden vid Föreningsstämma

Vid Föreningsstämma skall följande ärenden förekomma:

1. Upprop samt fastställande av röstlängd för stämman på grundval av den utav Föreningsstyrelsen upprättade

röstlängden.

2. Fastställande av föredragningslista för stämman.

3. Beslut om stämmans behöriga utlysande.

4. Val av ordförande för stämman.

5. Anmälan av styrelsens val av sekreterare för stämman.

6. Val av två protokolljusterare att jämte mötesordföranden justera stämmans protokoll samt två personer att fungera

som rösträknare.

7. Behandling av verksamhets- och förvaltningsberättelse:

a/ Föreningsstyrelsens verksamhetsberättelse för föregående verksamhetsår.

b/ Föreningsstyrelsens förvaltningsberättelse för föregående verksamhetsår.

c/ Revisorernas berättelse för samma tid.

d/ beslut om godkännande av verksamhetsberättelse och förvaltningsberättelse

8. Beslut om ansvarsfrihet för Föreningsstyrelsens förvaltning.

9. Behandling av Föreningsstyrelsens förslag och av motioner.

10. Fastställande av medlemmarnas årsavgift.

11. Val av Föreningsordförande för en tid av två år.

12. Val av Föreningskassör för en tid av två år. Ordförande samt kassör väljs på mandattider som skall överlappa

varandra.

13. Val av antal styrelseledamöter och suppleanter som Föreningsstyrelsen föreslår med hänsyn till styrelsearbetets

uppläggning, enligt 20§.

14. Val av distriktsombud baserat på antalet medlemmar.

15. Val av en revisor och en revisorssuppleant med uppgift att granska verksamhet,

räkenskaper och förvaltning inom Föreningen för en mandattid av ett år.

16. Val av Valberedning.

Val av styrelsens ledamöter sker efter beslut om motioner och övriga verksamhetsförslag.

 

12§ Valbarhet

Valbar är varje i Sverige permanent bosatt person, som är medlem i Föreningen.

Ledamot av Föreningsstyrelsen är inte valbar som revisor eller ersättare för revisor.

Anställda hos Föreningen får inte väljas till ledamot av Föreningsstyrelsen eller Valberedningen.

 

 

13§ Extra Föreningsstämma

Föreningsstyrelsen kan kalla medlemmarna till extra Föreningsstämma.

Föreningsstyrelsen är skyldig att kalla till extra Föreningsstämma när en revisor eller minst en tiondel av medlemmarna

inom Föreningen begär det. Sådan framställning skall avfattas skriftligen och innehålla

skälen för begäran.

När Föreningsstyrelsen mottagit en begäran om extra Föreningsstämma skall den inom fjorton (14) dagar kalla till

sådant möte att hållas inom två (2) månader från kallelsen. Förslag till föredragningslista för

extra Föreningsstämma skall tillställas föreningens medlemmar och Distriktsstyrelsen senast sju (7) dagar före

stämman.

Underlåter Föreningsstyrelsen att utfärda föreskriven kallelse får Distriktsstyrelsen kalla till extra Föreningsstämma.

Vid extra Föreningsstämma får endast behandlas de ärenden för vilka det är kallat.

Extra Föreningsstämma får inte äga rum under tid då Distriktsstämma pågår.

 

14§ Beslut och omröstning

Beslut fattas med bifallsrop (acklamation) eller om så begärs efter omröstning (votering). Vid omröstning avgörs alla

frågor genom enkel majoritet. Enkel majoritet kan vara antingen absolut eller relativ.

Val avgörs genom relativ majoritet. Med relativ majoritet menas att den (de) som erhållit högsta antalet röster är vald

(valda) oberoende av hur dessa röster förhåller sig till antalet avgivna röster.

Omröstning sker öppet. Om röstberättigad medlem begär det skall dock val ske slutet.

Vid omröstning som ej avser val gäller vid lika röstetal det förslag som biträds av ordföranden vid mötet, om han är

röstberättigad. Är han inte röstberättigad avgör lotten. Vid val skall i händelse av lika

röstetal lotten avgöra. Beslut bekräftas med klubbslag.

 

15§ Ikraftträdande

Beslut fattade av Föreningsstämman gäller från stämmans avslutande om inte annat bestäms.

 

16§ Valberedningens sammansättning m.m.

Valberedningen skall bestå av tre ledamöter, varav en sammankallande, valda av Föreningsstämman. Mandattiden är

tre år och skall fördelas så att en ledamot nyväljs varje år.

 

17§ Valberedningens åligganden

Valberedningen skall senast åtta (8) veckor före Föreningsstämma tillfråga dem vilkas mandattid går ut vid

Föreningsstämman, om de är villiga att kandidera för en ny period.

Senast sex (6) veckor före Föreningsstämman skall Valberedningen meddela röstberättigade medlemmar vilka som

står i tur att avgå och namnen på den som har avböjt återval.

Senast tre (3) veckor före Föreningsstämma skall valberedningen skriftligen delge röstberättigade medlemmar sitt

förslag beträffande varje val enligt 11§, punkterna 12-17, samt meddela namnen på de

kandidater i övrigt som föreslagits till valberedningen.

Den som ingår i valberedningen får inte obehörigen yppa vad han i denna egenskap fått kännedom om.

Valberedningens beslut skall protokollföras och efter Föreningsstämman skall protokollet överlämnas till

Föreningsstyrelsen.

 

 

18§ Förslagsrätt till Valberedningen samt nominering vid Föreningsstämma.

Röstberättigad medlem får senast fem (5) veckor före Föreningsstämman till valberedningen meddela sitt förslag

beträffande val som skall förekomma enligt 11§, punkterna 12-17.

Kandidater som inte nominerats i rätt tid är inte valbar. Nominering vid Föreningsstämma kan endast ske om

föreslagna till visst uppdrag understiger det antal som skall väljas.

 

19§ Revisor, revision

Föreningens revisor skall granska Föreningsstyrelsens förvaltning och räkenskaper.

Föreningsstyrelsens räkenskaper och handlingar överlämnas till revisor senast fyra (4) veckor före ordinarie

Föreningsstämma och skall, efter verkställd revision, med revisorns berättelse vara

Föreningsstyrelsen tillhanda senast sju (7) dagar före Föreningsstämman. Revisor äger rätt att delta i

Föreningsstyrelsens sammanträden och har därvid yttrande- och förslagsrätt, men inte rösträtt.

Revisorerna skall erhålla kallelse, föredragningslista och protokoll avseende Föreningsstyrelsens sammanträden.

Revisor och revisorssuppleant väljes för en mandattid på ett (1) år.

 

20§ Föreningsstyrelsens sammansättning

Föreningsstyrelsen skall bestå av ordförande, kassör jämte tre (3) till fem (5) övriga ledamöter för en mandattid på två

(2) år och en (1) till två (2) suppleanter för en mandattid av ett (1) år, valda av

Föreningsstämman.

Halva antalet ledamöter skall väljas på varje Föreningsstämma.

Styrelsen utser inom sig vice ordförande och sekreterare.

Föreningsstyrelsen får utse enskild person till adjungerad ledamot i styrelsen. Sådan ledamot har yttrande- och

förslagsrätt men inte rösträtt, samt får utses till befattning inom styrelsen.

Även om Föreningsstyrelseledamots mandattid ej gått till ända kan denne genom beslut i Föreningsstyrelsen, vilket

skall godkännas av årsmötet eller extra årsmöte, kunna skiljas från uppdraget om han

uppenbart åsidosatt sina åligganden eller eljest förverkat det förtroendeuppdraget förutsätter. Ett sådant styrelsebeslut

fordrar 2/3 dels majoritet.

 

21§ Föreningsstyrelsens åligganden

Föreningsstyrelsen är Föreningens beslutande organ när Föreningsstämman inte är samlad.

Föreningsstyrelsen åligger bl. a. att:

1. bedriva sin verksamhet enligt dessa stadgar och Föreningsstämmans beslut, samt i övrigt följa Distriktsstyrelsens

direktiv.

2. verka för westernridningens utveckling och utbredning bl. a. genom att marknadsföra westernridningen hos

myndigheter, massmedia och allmänheten.

3. att arrangera westerntävlingar på olika nivåer.

4. avge efterfrågade rapporter och yttranden till Distrikts- och Förbundsstyrelsen.

5. handha och ansvara för Föreningens medel samt redovisningen därav.

6. upprätta verksamhets- och förvaltningsberättelser, verksamhetsplan med budget även som i övrigt utarbeta och

bereda förslag, planer m.m., och att tillse att av Föreningsstämman fattade beslut verkställs.

7. bestämma om organisationen av tjänster vid Föreningens kansli samt i förekommande fall anställa personal, i samråd

med Distriktsstyrelsen.

8. Föra protokoll och sörja för Föreningens bokföring samt sköta löpande ärenden i övrigt.

 

 

22§ Kallelse, beslutsförhet och omröstning

Föreningsstyrelsen sammanträder på kallelse av ordföranden. Den är beslutför när samtliga ledamöter kallats och då

minst halva styrelsen är närvarande. För alla beslut krävs minst hälften av

Föreningsstyrelsens samlade ledamöter är ense om beslutet. Vid lika röstetal har ordförande utslagsröst. Röstning får

inte ske genom fullmakt. Om ordföranden finner det erforderligt, kan brådskande

ärenden avgöras genom skriftlig omröstning eller vid telefonsammanträde. Sådant beslut skall anmälas vid det närmast

därefter följande Föreningsstyrelsesammanträdet. Protokoll skall föras vid telefonmöte.

 

23§ Överlåtelse av beslutanderätt

Föreningsstyrelsen får överlåta sin beslutsrätt i vissa grupper av ärenden till arbetsutskott eller annat organ, som utses

inom Föreningsstyrelsen, och som har tillsatts för särskild uppgift, eller på enskild

föreningsstyrelseledamot eller anställd.

Den som fattat beslut med stöd av bemyndigande enligt föregående stycke skall regelbundet underrätta

Föreningsstyrelsen härom.

Beslut fattade av delegerad skall kontinuerligt rapporteras till Föreningsstyrelsen på lämpligt sätt. Rapporteringen bör

ske rutinmässigt och företrädesvis i samband med Föreningsstyrelsesammanträden.

 

24§ Medlemskap

Enskild person upptas som medlem i förening efter ansökan.

Ansökan behöver inte bifallas, om det kan antas att sökanden kommer att motarbeta föreningens intressen.

Medlem får inte uteslutas av annan anledning än att medlemmen har försummat att betala stadgade avgifter till

föreningen, motarbetat dess verksamhet eller ändamål, brutit mot föreningens stadgar eller annars

uppenbarligen skadat föreningens intressen.

Beslut om vägrat medlemskap eller om uteslutning skall fattas av Föreningsstyrelsen, och får av den berörde

överklagas till Föreningsstämman eller till Distriktsstyrelsen.

Medlem har rätt att delta i föreningens verksamhet under de former som är vedertagna inom sporten, och på samma

villkor, som gäller för övriga medlemmar.

 

25§ Utträde, upplösning samt uteslutning av förening

Förening som önskar utträde ur Förbundet skall skriftligen anmäla detta till Distriktstyrelsen, som tillsammans med

yttrande vidarebefordrar anmälan till Förbundsstyrelsen.

Förening, som inte betalat årsavgift under två på varandra följande år, får anses ha begärt sitt utträde ur Förbundet.

Medlemskapet upphör automatiskt per den 1 januari det därpå följande året, genom att

föreningen avförs från medlemsförteckningen.

Utan att anmälan om utträde föreligger, får Förbundsstyrelsen utesluta förening om den – trots påminnelser –

underlåter att följa vad som föreskrivs i dessa stadgar.

Förening får också uteslutas om den underlåtit att rätta sig efter beslut som i vederbörlig ordning fattats av Förbundet

eller Distriktet, eller annars påtagligt har motarbetat Förbundets intressen.

Fråga om uteslutning får inte avgöras, förrän Föreningen fått tillfälle att yttra sig inom viss av Förbundsstyrelsen angiven

tid. I beslut om uteslutning skall skäl för uteslutning redovisas, samt anges vad den

uteslutna Föreningen skall iakttaga för överklagande av beslutet.

För beslut om Föreningens upplösning fordras 2/3 dels majoritet vid två på varandra följande medlemsmöten (varav

ett skall vara Föreningsstämma) med minst sex (6) månaders mellanrum.

Om Föreningen upplöses skall dess tillgångar tillfalla WRAS.